Gender Issues in Sweden: Socio-Political and Historiographical Aspects

 
PIIS207987840027755-9-1
DOI10.18254/S207987840027755-9
Publication type Article
Status Published
Authors
Affiliation:
Russian State University for the Humanities
Uppsala University
Address: Russian Federation, Moscow; Sweden, Uppsala
Journal nameISTORIYA
Edition
Abstract

Gender equality in the political, legal, social, economic, and cultural spheres of modern Sweden is highly relevant to society. This issue affects all aspects of the country's life and is one of the most important points for understanding Swedish identity. The most equal opportunities for women and men are primarily manifested at the state and political levels. In the global media space of the last decade, great attention has been paid to the women's hashtag movement #metoo against cases of sexual harassment by men towards women. This phenomenon has had a significant impact on many aspects of life in Sweden. The susceptibility of Swedish society to gender inequality issues has also been influenced by the scientific achievements of humanities research. Scholars have made significant progress in developing gender issues. If the first works on women's topics were empirical studies that described events involving the weaker sex, then, from the second half of the 1970s historians began talking not about gender equality (jämlikhet), but about gender parity (jämställdhet). The emphasis was not on the biological difference between men and women, but on their social inequality. The new interest of scholars in studying the role of the state in different periods of the history of this country became a novelty in gender historiography in Sweden since the 1990s. It is in the field of studying gender issues in the last five decades that Swedish humanities have achieved the greatest success.

Keywordspolitical aspect, social perspective, #metoo movement, women's history, gender history, gender equality, historiography
Received08.07.2023
Publication date05.10.2023
Number of characters22919
Cite  
100 rub.
When subscribing to an article or issue, the user can download PDF, evaluate the publication or contact the author. Need to register.

Number of purchasers: 2, views: 59

Readers community rating: votes 0

1. Andersson G. Tingets kvinnor och män. Genus som norm och strategi under 1600-och 1700-tal. Uppsala, 1998.

2. Ågren M. Domestic Secrets. Women & Property in Sweden. 1600—1857. Chapel Hill, 2009.

3. Breisch A. Frid och fredlöshet: sociala band och utanförskap på Island under äldre medeltid. Uppsala, 1994.

4. Carlsson Ch. (Carlsson Wetterberg). Kvinnosyn och kvinnopolitik. En studie av svensk socialdemokrati 1880—1910. Lund, 1986.

5. Fiebranz R. Jord, linne eller träkol?: genusordning och hushållsstrategier. Bjuråker 1750—1850. Uppsala, 2002.

6. Florén A. Genus och producentroll. Kvinnoarbete inom svensk bergshantering, exemplet Jäders bruk 1640—1840. Uppsala, 1991.

7. Florin Ch. Kampen om katedern. Feminiserings- och professionaliseringsprocessen inom den svenska folkskolans lärarkår 1860—1906. Umeå, 1987.

8. Florin Ch., Johansson U. “Där de härliga lagrarna gro” Kultur, klass och kön i det svenska läroverket 1850—1914. Stockholm, 1993.

9. Folke O., Rickne J. Sextrakasserier avskräcker kvinnor från höglönejobb // Dagens Nyheter. 13 mars 2023.

10. Frangeur R. Yrkeskvinna eller makens tjänarinna? Striden om yrkesrätten för gifta kvinnor i mellankrigstidens Sverige. Lund, 1998.

11. Göransson A. Från familj till fabrik: teknik, arbetsdelning och skiktning i svenska fabriker 1830—1877. Stockholm, 1990.

12. Hammar I. Emancipation och religion. Den den svenska kvinnorörelsens pionjärer i debatt om kvinnans kallelse ca 1860—1900 Carlssons, 1999.

13. Hedstrand S. Därför blev metoo en folkrörelse som förändrade Sverige för alltid // Dagens Nyheter. 29 januari 2023.

14. Jonsson I. Linodlare, väverskor och köpmän. Linne som handelsvara och försörjningsmöjlighet i den tidiga 1800-talets Hälsingland. Uppsala, 1994.

15. Karlsson G. Från broderskap till systerskap. Det socialdemokratiska kvinnoförbundets kamp för inflytande och makt i SAP. Lund, 1996.

16. Karlsson Sjögren Å. Kvinnors rätt i stormaktstidens Gävle. Umeå, 1998.

17. Kyle G. Svensk flickskola under 1800-talet. Göteborg, 1970.

18. Kyle G., Herrström G. Två studier i den svenska flickskolans historia. Stockholm, 1972.

19. Kälvemark (Ohlander) A.-S. Den ogifta modern i Sverige i historiskt perspektiv. Stockholm, 1978.

20. Kälvemark (Ohlander) A.-S. Äktenskap och familj i Sverige i historiskt perspektiv // Historielärarnas förenings årsskrift. 1977/78. S. 23—31.

21. Levebröd. Vad vet vi om könsarbetsdelning? / red. B. Jacobsson, M. Ågren. Uppsala, 2011.

22. Levin H. Masken uti rosen. Nymalthusianism och födelsekontroll i Sverige 1880—1910. Propaganda och motstånd. Stockholm, 1994.

23. Making a Living, Making a Difference. Gender and Work in Early Modern European Society / ed. by M. Ågren. Oxford, 2017.

24. Maktordningar och motstånd. Forskarperspektiv på #metoo i Sverige / red. H. Ganetz, K. Hansson, M. Sveningsson. Lund, 2022.

25. Nicklasson S. Kvinnors väg till fullvärdigt medborgarskap. Pionjärer för moderat politik. Stockholm, 1997.

26. Ohlander A.-S. Ellen Fries — Kvinnlig historiker och kvinnohistoriker // Clios døtregennem hundrede år. Köpenhamn, 1994.

27. Ohlander A.-S., Strömberg U.-B. Tusen svenska kvinnoår. Svensk kvinnohistoria från vikingatid till nutid. Stockholm, 1996. Tredje upplagan 2008.

28. Qvist G. Fredrika Bremer och kvinnans emancipation. Göteborg, 1969.

29. Sommestad L. Från mejerska till mejerist. En studie av mejeriyrkets maskuliniseringsprocess. Lund, 1992.

30. State, Policy and Gender System in the Two German States and Sweden 1945—1989 / ed. by R. Torstendahl. Uppsala, 1999.

31. Strömholm G. Elsa Eschelsson: Sveriges första kvinnliga jurist. Uppsala, 1997.

32. Torstendahl R. Den historiografiska revolutionen 1960—1990. Lund, 2017.

33. Wetterberg Ch. C. Från patriarkat till genussystem — och vad kommer sedan? // Kvinnovetenskaplig tidskrift. 1992. № 3.

Система Orphus

Loading...
Up